Så var det dags igen!
Det är bara att öva sig på att säga foraminiferer så nonchalant som möjligt, ett nytt spännande ord i debatten om kväve-fosfor-problematiken i våra hav! Här har forskarna kivats i decennier om hur havet fungerar med avseende på belastningen av i första hand kväve och/eller fosfor och ”bevisat” sina påståenden med det ena mer eller mindre vetenskapliga argumentet efter det andra. Sen får man höra på morgonnyheterna att man nu funnit helt andra vägar för kvävet att ta sig från havet till atmosfären. Plötsligt är det inte bara bakterier som tjänstgör i branschen, utan nu måste vi även räkna in dessa foraminifärer, millimeterstora, snäckliknande organismer, som enligt forskarnas nya rön kan bidra med upp till 70 procent av transporten av kväve från haven till atmosfären. Hej å hå! Nu skriver vi om teorierna! Det är väl spännande att konstatera att tiden inte är förbi för nya pinnar i brasan! Och vem vet - det kanske öppnar för en ny typ av processer i våra reningsverk, vi kanske har en framtid med helt ny bemanning i våra bassänger! Intressant! Foraminifärer, sa Bill…!

Just nu har jag av olika skäl återigen blivit irriterad på att man blir beskattad för egen elproduktion som överskrider 100 kW. Så här är det! Ett antal av våra största verk har en biogasproduktion som motiverar och kan bära såväl investering som att klara drift av en anläggning för uppgradering av biogasen till fordonskvalitet. Men alla andra med rötkammare då – det stora antalet av alla avloppsreningsverk i Sverige – vad har vi att välja på? Vi producerar vår gas, vi utnyttjar det vi behöver som bränsle i en panna till uppvärmning av lokaler och rötkammare. Kanske går det jämnt upp på vintern men under sommarhalvåret facklar vi bort gasen. Det svider i både plånbok och samvete. Men vad har vi att välja på? Sätter vi in en gasmotor eller gasturbin och gör 1/3-del el och 2/3-delar varmvatten kan vi förmodligen utnyttja all energi under hela året. Att få avsättning internt för elen är förstås inga problem och värmen går att utnyttja som tidigare för olika uppvärmningsändamål. Det är här stolligheterna kommer in! Av någon anledning måste man betala skatt på elproduktionen om den överstiger 100kW effekt. Inga motiv anges i lagtexten. Borde man inte i stället uppmuntra sådana initiativ och kanske t.o.m stimulera till den sortens energiutnyttjande. Vi kan alltså med detta regelverk och vid denna storleksordning utnyttja all vår gas som pannbränsle (om vi nu har avsättning för den) medan vi blir beskattade om vi utnyttjar samma gas i form av egen producerad el och värme. Och vi kan fackla gratis! Varför inte beskatta kallfacklingen och energislöseriet i stället! Jag vet att experterna vill ha så högvärdig energi som möjligt men alla har inte de möjligheterna. Så igen: Låt inte det bästa bli det godas fiende!

Hej igen!
Det finns ju verkligen mycket att fundera över i vår VA-bransch. Det finns olika utspel, lagar, förordningar, praxis, direktiv mm, mm. Allt detta måste vi förhålla oss till på ett eller annat sätt. En anledning är förstås att det vi gör helst ska rimma väl med slutmålet, så att vi inte i vår iver att lösa avgränsade uppgifter suboptimerar gentemot de stora penndragen. Det här är inte alltid lätt. Samtidigt finns sällan resurser att lösa den enskilda frågan på det allra bästa sättet, utan vi får ofta nöja oss med en viss kompromiss. Var går skiljelinjen mellan vettig kompromiss och oklok suboptimering? Omöjligt att säga generellt. Ibland kan det säkert vara klokt att vara lite kortsiktig för att kunna ”övervintra” och hålla nöden från dörren. Visst, man kan räkna lite på det utifrån investeringar, avskrivningstider, break-even osv., men det är lätt hänt att kloka saker får ge vika bara för att det finns ännu klokare eller med andra ord att saker går i stå för att det bästa blir det godas fiende.
Har någon möjligen en bra tankeprocess runt detta?

Hej Alla!
Så kul att man får vara med och blogga. Det här får bli mitt testinlägg för att se om det hela fungerar. Det passar rätt bra att blogga idag, då jag just kommer från en Näringslivsdag här i Österåker, där ett av inläggen, med syfte att synliggöra sig för att kunna göra fler och bättre affärer, just var att blogga och twittra och att överhuvudtaget utnyttja sociala media.
Vi hörs framöver med lite mer branschrelaterade funderingar!

Tomas