Informationsflödet från omvärlden flödar dagligen in i en strid ström:

• Nyhetsbrev på mailen
• Temadagar och kursutbud
• Ett flöde av forskarrapporter
• Nya rön
• Nya tekniska lösningar
• Artiklar/inslag om händelser, larmrapporter, mm
• Myndighetsinformation
• Och så vidare

På det ”lokala planet” i en vardag fyllt med annat, så kan det vara svårt att hinna värdera allt. Det blir en ”konst” att sortera i informationsflödet, så att vi ändå värderar och tillgodogör oss det som är viktigt.

Men det är ett roligt teamwork

Förmågan att sortera i informationsflödet tror jag delvis är kopplat till kunskapsbakgrund och erfarenhet. För att bli komplett i denna del av omvärldsbevakningen så behöver vi ofta olika kompetenser som både sorterar och reflekterar  i en gemensam helhet.

Att det sedan finns ett naturligt och gemensamt (”kompetensöverskridande”) reflektionsarbete tror jag är lika viktigt som att omvärldsbevakningen löpande fungerar i olika arbetslag på olika nivåer.

Min erfarenhet är att vardagsarbetet då blir både roligare och intressantare för många, med syfte om att vara framsynt och anpassa/utveckla efter omvärldens förändringar, nya behov, kommande förväntningar eller möjligheter.

Detta var mitt sista inlägg som bloggare

Så ett tack till Erik Winnfors som erbjöd mig att vara bloggare – jag har dock svårt att fortsätta i min nya roll.

Samt förstås  ett tack för VA-tidskriften Cirkulation, som också bidrar i vår omvärldsbevakning på ett förtjänstfullt sätt.

Och så vill jag passa på att tacka alla Er som hjälpt mig genom åren jag jobbat i VA-branschen, inte minst med omvärldsbevakning, spaning och reflektion.

/Mats

Ibland passar det bra med att formulera mål med SMART-metoden, där mål ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta. Men ibland passar metoden sämre och det kan då bli fel om sådana mål och mått används. Att då vara flexibel och se andra metoder kan vara viktigt.

När passar SMART-mål sämre?

Om det vi vill uppnå är att en verksamhet ska utvecklas i en viss riktning – vi vill gå från ett nuläge till ett framtida önskat tillstånd. Då kan målen bli trubbiga och krystade om vi försöker hitta ett gäng mätetal med SMART-metoden. Då finns risk för att mätetal för måluppfyllnad inte beskriver vårt önskvärda tillstånd tillräckligt bra (viktiga och svårmätbara tillstånd försummas).

Jag tror det gäller speciellt i tjänstesektorn.Verksamheten kan då i värsta fall suboptimeras om fokus (och belöning) ligger på att nå dessa mätetal, och inte på den egentliga utveckling eller effekt som vi önskar. Min erfarenhet är också att verksamheten känner om mål och mått inte syftar helt rätt och då kan utvecklingsarbetet stanna upp, om vi inte ändrar taktik.

Styra med övergripande mål, vägledande mål och kompetensförsörjning

I tjänstesektorn tror jag att mer vägledande mål och strategisk kompetensutveckling är av större vikt för att nå de övergripande utvecklingsmålen. Där vi tränar, utbildar och kompetensutvecklar verksamheter i en viss riktning, för att gemensamt närma oss de övergripande målen. Inte att föringa är passion och vilja att nå målen, det som vi ibland kan översätta med yrkesstolthet. Uppföljningen bör vara mer kvalitativ, än kvantitativ.

Vad säger en forskare vid handelshögskolan om mål i arbetsgrupper?

Idag finns forskning som menar att detaljerade mål i vissa avseenden kan hämma en arbetsgrupps prestation och resultat. Framgångsrika arbetsgrupper undviker entydiga mål och förhåller sig istället till en komplex bild av sitt uppdrag, menar forskaren Philip Runsten i avhandlingen Kollektiv förmåga, vid Handelshögskolan i Stockholm. De arbetsgrupper som lyckas bäst ser och diskuterar uppdraget som en gemensam uppgift, där olika synsätt i arbetsgruppen bidrar till utveckling och resultat. På så sätt tas medarbetarnas kompetens tillvara på ett bättre sätt och gruppen blir mer effektiv.

Och vi hade inte fått fram alla de fina resultat, som ett 10-tal arbetsgrupper gjorde i projekt Klimatanpassa Sundsvall, om jag som projektledare hade styrt grupperna med detaljmål. I detta fall passade det istället att i huvudsak styra grupperna med kompetensförsörjning, syften och övergripande målsättningar. Ett roligt men energikrävande ledarskap. 

/Mats

Vad har förändrats i vår omvärld sedan 60 och 70-talet, då många av våra vattentäkter och vattenförsörjningsanläggningar byggdes. Eller bara från 80 och 90-talet, då även jag var med och byggde många nya brunnar och vattenförsörjningsanläggningar.

Det har hänt en hel del förändringar som påverkar. Jag ger här några exempel.

1. Vi har börjat resa mer och längre bort. Vi importerar mer livsmedel. Och smittor som bland annat Giardia och Crypto har gjort sitt intåg.
2. Transporter har ökat och så även av farligt gods på våra vägar
3. Klimatet har redan förändrats, om vi jämför med 1960-90
4. Analystekniken utvecklas och kunskapen om spridning av olika ämnen i tillrinningsområden ökar.
5. IT-tekniken har gjort sitt intåg och vattenförsörjningen styrs på helt nya sätt, som kanske inte alla hänger med på och förstår hur det går egentligen går till
6. Informationssamhället har exploderat och information sprids blixtsnabbt på webben
7. Säkerhetsläget i världen och även i Sverige har förändrats, sabotage och terrorhoten ser idag annorlunda ut

Två frågor

1. Har vi hunnit med och anpassa vår vattenförsörjning efter de nya förutsättningarna – anläggnings-, kvalitets-, skydds-, säkerhets-, drifts-, lednings- och organisationsmässigt?
2. Och är vi beredda att hänga med i framtidens förändringar?

Det har hänt en del på några år och jag tror inte det kommer att gå långsammare i framtiden. Då blir det viktigt att hänga med och det är en viktig ledarskapsfråga. Med livsmedelet dricksvatten bör anpassningar ligga steget före.

/Mats

I jordens klimatsystem finns växelverkan mellan atmosfären och havet som kommer och går, med variationer som kan vara så stora att de även påverkar jordens medeltemperatur mellan enskilda år. Ett mycket känt exempel på detta är de så kallade La Niña och El Niño svängningarna, i Stilla Havet.

La Niña förhållanden kan sänka jordens medeltemperatur med någon enstaka 10-dels grad och El Niño höjer temperaturen med ungefär motsvarande.

Hur var det under de 5 varmaste åren på jorden (hittills sedan 1850):

• 1998 – Kraftig El Niño (det varmaste året hittills enligt University of East Anglia)
• 2002 – El Niño
• 2003 – El Niño
• 2005 – Både El Niño och La Niña (tillsammans med 2010 det varmaste året hittills enligt NOAA’s satellit statistik)
• 2010 – Både El Niño och La Niña (tillsammans med 2005 det varmaste året hittills enligt NOAA’s satellit statistik)

Sedan 1949 har NOAA fört statistik över El Niño och La Niña.

Den kraftigaste El Niño’n hittills var under 1997-98. Den kraftigaste La Niña perioden var i mitten av 1950-talet. 1955 var också det kallaste året på jorden, under den period som La Niña/El Niño statistik förts. Året var ca 0,8 grader kallare än de senaste årens värmerekordår. De absolut kallaste åren sedan 1850 inträffade dock under 1910-talet, globalt nästan en grad kallare än under de senaste årens värmerekordår.

Inget nytt globalt värmerekord 2011, eller …

I början av 2010 hade vi El Niño förhållanden, men det växlade över till en kraftig La Niña under året. Den höll i sig i början av 2011, fram till slutet av våren. Över sommaren har vi haft nära neutrala förhållanden, men nu verkar La Niña ta fart igen.

2011 kan därför bli det kraftigaste La Niña året på många år. Fram till och med augusti ligger 2011 på det 8:de varmaste året hittills, sedan 1850. Kanske 2011 då blir det varmaste året hittills med La Niña förhållanden?

Hur påverkas vi i Sverige?

Vi påverkas betydligt mer av ett annat fenomen, den Nordatlantiska oscillationen. Den styr om vi får väst och sydvästvindar från Atlanten, en normal vinter här hos oss, eller kyligare ”ryssvindar” som nu under de senaste vintrarna 2009/10 och 2010/11. Sådana förhållanden rådde även i mitten av 60-talet, fast då var vintrarna ytterligare några grader kallare än de var nu.

Hur gick det med isens minimun i september i Arktis?

Det verkar som det blev den näst lägsta isutbredningen, efter 2007, sedan satellitmätningar påbörjades.

/Mats

Varje år i september når utbredningen av havsis i Arktis den lägsta nivån för respektive år. I september 2007 var utbredningen den lägsta hittills, sedan sattelitmätningar påbörjades. I år kommer det att bli hårfint om en ny bottennotering nås. En klimatforskare jag känner satte i våras en låda vin på att ett nytt bottenrekord nås i år. De närmaste veckorna lär visa om han vinner det vadet.

Följ utvecklingen på http://nsidc.org/arcticseaicenews/index.html

/Mats

Jo, det är faktiskt sant, jag har vallat skidor idag. Jag har ett gäng skidor åt några kompisar som ska göras i ordning inför vintern – rengöra och mätta glidytor, med fluor och paraffin. Vallaboden är en bra plats för reflektion.

För en dryg vecka sedan lyssnade jag till vattenverkschefen i Nokia, det var en mycket gripande föreläsning om det rättsliga efterspelet vid deras svåra vattenförorening. På plats var även fler som råkat ut för olika störningar i vattenförsörjningen i Norden. Bland annat träffade jag en VA-ingenjör från Köpenhamn. I början av juli fick de ett skyfall på 160 mm på två timmar. Fundera gärna lite på den siffran, det måste ha varit ett sjukt intensivt regn. I snitt 2 mm per minut i två timmar.

Jag ser flera kopplingar mellan lagen om skydd mot olyckor (LSO) och förebyggande arbeten vid vattenförsörjningsanläggningar samt hantering av olyckor vid vattentäkter. Mycket förenklat skulle man kunna sammanfatta LSO med ”den bästa olyckan är den som aldrig inträffar”. Här och där runt omkring oss finns vardagshjältar som vi borde uppmärksamma mer. De som så klokt ser till att allt fungerar utan störningar, ser relevanta risker och förebygger olyckliga händelser.

/Mats

Jag vaknade på tisdagsmorgonen vid 7-tiden av att det dundrade till. Jag sov i en skogsstuga 15 mil nordväst om Sundsvall. Jag gick ut. Det regnade inte och jag såg inga mörka moln, det var varmt, fuktigt, jämngrått på himlen och disigt i skogslandskapet och över sjön. Det sken upp igen i diset och ett par sekunder senare dundrade det till rejält. Så där höll det på ett par timmar och till slut kom det också lite regn.

Men, det var inget mot när åskan sedan vandrade vidare mot kusten och bland annat Sundsvall. I min regnmätare några kilometer norr om Sundsvall kom det 35 mm, i Timrå ett par mil norr om Sundsvall kom ca 20 mm. Men i centrala Sundsvall i en registrerande mätare vid Mittuniversitetet kom det 76,2 mm mellan kl 12.30 och 15.30, det allra mesta kom mellan kl 13 och 14.

Dagvattensystemen svämmade över, butiker och källare fylldes med vatten. Bilister fastnade i vattenansamlingar och altantak slogs sönder av hagelbyar, mm.

Återigen blev nederbörden värst över centrala Sundsvall. Även om åskceller kan vara lokala, så gör lokalklimatet och topografin att det ofta regnar intensivare i centrala Sundsvall än i omgivningen. Det visar statistik över 50 år som vi tagit fram i projekt klimatanpassa Sundsvall. Exempelvis för nästan på dagen 10 år sedan kom 120 mm på 10 timmar, med en intensitet på 2 mm per minut när det var som värst. Utanför Sundsvall i Timrå kom då ”bara” ca 70 mm.

/Mats

Det var stor spelglädje i onsdags på ett fullsatt Stockholm stadium, då Foo Fighters hade sin första Sverigekonsert. Det var rakt upp och ned äkta rockmusik, utan några konstigheter. Stundtals var stämningen lite magisk, som när publiken vägrade sluta sjunga en av Foo Fighters hits. Och för mig var det ett bra sätt att inleda semestern och ”nollställa” huvudet, efter en intensiv vår med slutförandet av projekt Klimatanpassa Sundsvall.

Men riktigt nollställd verkar jag inte vara, då jag noterar att vi idag har en daggpunktstemperatur på 16 grader i utomhusluften i Sundsvall. Det innebär fuktig luft som kondenserar vatten om den kyls till 16 grader. Tidigare var det ovanligt med en så hög daggpunkt så här tidigt på säsongen. Men statistik visar att vi har en ökande frekvens av höga daggpunktstemperaturer i Sundsvall. Det är inte är bra för krypgrunder, nedgrävda brunnsöverbyggnader, mm. Risken för mögelpåslag ökar. Mer att läsa om detta finns i faktablad nr 6 eller rapport nr 14 på www.sundsvall.se/klimatanpassa

Det finns också en koppling till en ökad risk för intensivare regnskurar. Ju högre fukthalt (daggpunkt) luften har, ju kraftigare blir nederbörden när övriga förutsättningar för regnskurar råder.

/Mats

(3 dagar senare, den 1 juli, nådde daggpunkten hela 18 grader i Sundsvall samtidigt som ganska kraftiga regnskurar uppstod längs norrlandskusten)

På detta tema föreläste jag idag, tillsammans med meteorolog Pär Holmgren. Naturligtvis kan jag inte bedöma andra branschers möjligheter i detalj. Men, jag kan ana att det finns många möjligheter. Jag och Pär gav kunskaper om klimatförändringar och om olika behov av klimatsäkring. Företagarna fick själva tänka och vara kreativa inom respektive bransch.

Men, i några branscher har jag jobbat och kan då se möjligheter för dessa. Inom konsultbranschen tror jag klimatsäkring är ett gryende och nytt ”affärsområde”.  Här gäller att vara med, snart är det ett lönsamt affärsområde för dem som idag står i startblocken och har byggt kompetens.

Jag har även byggt kraftverksdammar under en period i mitt tidigare liv. Säkring av dammar och utskovskapacitet pågår och branschen kan utnyttja högre medelvattenföringar i framtiden om anpassningar görs.

Jag har också tidigare sålt och borrat brunnar i ett företag. Att göra klimatsäkra brunnar blir ett nytt försäljningsargument. En annan möjlighet är att göra besiktningar av befintliga brunnar med förslag på klimatsäkringsåtgärder.

Om dricksvattenproduktion, där jag jobbat senast, så kan en kommun med en klimatsäkrad och bra vattenförsörjning få framtida konkurrensfördelar.

Och till sist, till min nya bransch. Vi ger gärna råd och stöd för att bland annat undvika skador vid ökande risker för naturolyckor. Och vi vill hellre träffa Dig i förebyggande syfte, än i en akut situation när Du tvingas ringa 112.

/Mats

Projekt klimatanpassa Sundsvall närmar sig avslut och nu finns slutrapporten, på www.sundsvall.se/klimatanpassa under mappen med rapporter. Rapporten är en sammanfattning av hela arbetet och dess resultat. Som bilagor och fördjupningar finns alla delrapporter.

Ett STORT TACK till alla som har bidragit i projektet. Det har varit ett omfattande projekt som berört många olika delområden. Det har för mig varit både stimulerande och roligt att arbeta med så många kunniga personer.

Och så ett STORT TACK till alla mina kollegor och många vänner i VA-Sverige. Nu har jag bytt bransch och är utvecklingsstrateg på Räddningstjänstförbundet Medelpad. Men, ni är många som stöttat mig genom åren och jag har verkligen haft roligt på jobbet. Tillsammans har vi löst många problem och utvecklat nya idéer. Jag kommer att finnas kvar i VAKA och några andra projekt, så några av Er kommer jag att träffa framöver.

I min nya roll kommer jag bland annat arbeta med Räddningstjänstens roll i samhället, samordningsfrågor i samhällets krisledning och -beredskap, den enskildes förmåga, samhällsplanering, mm. Men också med utvecklingen av en räddningstjänst i framkant och så förstås ett ansvar för området naturolyckor.

TACK hälsar/

Mats