Låga VA-avgifter kan bero på väl fungerande organisationer som arbetar rationellt. De kan också bero på en underfinansiering av underhåll och utveckling. Hög VA-avgift kan bero på ineffektiv organisation men också på att man investerar i viktiga projekt och satsningar på underhåll och säkerhet.

Utifrån en platt undersökning av förbrukningstaxan för lägenheter genomförd av företag och intresseorganisationer är det helt omöjligt att säga.

Vi har gjort ett försök att jämföra en del viktiga parametrar för några enstaka kommuner som ligger högt respektive lågt i VA-taxan. Urvalet har tyvärr begränsats något av att det inte finns någon fullständig statistik över kommunernas arbete med VA. Alla kommuner rapporterar inte in till Svenskt Vattens Vass-system och av de som gör det, så saknas en del uppgifter hos flera kommuner.

Den slutsats vi tycker att vi kan dra av vår undersökning är att det finns ett samband mellan befolkningstäthet och hur dyra VA-lösningarna blir – inte särskilt överraskande.

Sedan har vi också sett en tendens till att dyrare kommuner kan ha något bättre kvalitet och arbetar något mer med VA-förnyelse än billigare kommuner. Det här är dock oerhört svårt att mäta. Statistiken ger fingervisningar och en ögonblicksbild. En rättvis studie skulle behöva vara mycket mer omfattande. Poängen är att visa att det inte säger särskilt mycket att enbart stirra på taxan.

Håller just nu på och bollar artiklar fram och tillbaka mellan numren som är planerade fram till september 2012. Ett av de största men käraste besvären är att det finns så mycket intressant och viktigt att ta upp för VA-branschen. Det är en välsignelse att ha webben som komplement. Allt som vi lägger upp på www.cirkulation.com kommer inte in i papperstidningen och även det omvända, en del material är exklusivt för de som prenumererar på Cirkulation i tidskriftsform.

Jag fortsätter att puzzla med förnyelsestrategier, sjöledningar, driftentreprenader, framtida dricksvattenförsörjning, vattenförvaltning, nya vattenverk och processfrågor som några av bitarna.

Det varnade experter från försvars- och säkerhetsföretaget BAE Systems Defica för under en internationell försvars- och säkerhetskonferens i Storbritannien, i september. I en rapport som finansierats av företaget så konstaterar man att cyber-attacker på infrastruktursystemen har låg sannolikhet men hög risk.

Just den kombinationen, att konsekvenserna av ett sabotage skulle vara svåra, samtidigt som det är förhållandevis osannolikt att ett sådant skulle genomföras, gör att det i Storbritannien varit svårt att få VA-bolagen att införa den typen av säkerhet. I Storbritannien kompliceras också situationen av att det är privata bolag som driver mycket av infrastrukturen, bland annat vattenförsörjningen. De måste balansera investeringar mot sannolikhet på ett annat sätt än myndigheter och försvar, vilket försämrar skyddet. Så resonerar åtminstone BAE Systems Detica.

Tyvärr är situationen för VA i Sverige inte särskilt mycket att yvas för heller, trots att driften är offentlig. Detta enligt forskare på KTH i Stockholm. Systemen beskrivs med orden ”Tio år efter vanliga kontorssystem” och när det gäller kunskapen på området så är kommentaren att det är påfallande att utbildning och medvetenhet på området saknas. Det finns utrymme för bättring.

• Nyhetsbrev på mailen
• Temadagar och kursutbud
• Ett flöde av forskarrapporter
• Nya rön
• Nya tekniska lösningar
• Artiklar/inslag om händelser, larmrapporter, mm
• Myndighetsinformation
• Och så vidare

På det ”lokala planet” i en vardag fyllt med annat, så kan det vara svårt att hinna värdera allt. Det blir en ”konst” att sortera i informationsflödet, så att vi ändå värderar och tillgodogör oss det som är viktigt.

Men det är ett roligt teamwork

Förmågan att sortera i informationsflödet tror jag delvis är kopplat till kunskapsbakgrund och erfarenhet. För att bli komplett i denna del av omvärldsbevakningen så behöver vi ofta olika kompetenser som både sorterar och reflekterar  i en gemensam helhet.

Att det sedan finns ett naturligt och gemensamt (”kompetensöverskridande”) reflektionsarbete tror jag är lika viktigt som att omvärldsbevakningen löpande fungerar i olika arbetslag på olika nivåer.

Min erfarenhet är att vardagsarbetet då blir både roligare och intressantare för många, med syfte om att vara framsynt och anpassa/utveckla efter omvärldens förändringar, nya behov, kommande förväntningar eller möjligheter.

Detta var mitt sista inlägg som bloggare

Så ett tack till Erik Winnfors som erbjöd mig att vara bloggare – jag har dock svårt att fortsätta i min nya roll.

Samt förstås  ett tack för VA-tidskriften Cirkulation, som också bidrar i vår omvärldsbevakning på ett förtjänstfullt sätt.

Och så vill jag passa på att tacka alla Er som hjälpt mig genom åren jag jobbat i VA-branschen, inte minst med omvärldsbevakning, spaning och reflektion.

/Mats

När passar SMART-mål sämre?

Om det vi vill uppnå är att en verksamhet ska utvecklas i en viss riktning – vi vill gå från ett nuläge till ett framtida önskat tillstånd. Då kan målen bli trubbiga och krystade om vi försöker hitta ett gäng mätetal med SMART-metoden. Då finns risk för att mätetal för måluppfyllnad inte beskriver vårt önskvärda tillstånd tillräckligt bra (viktiga och svårmätbara tillstånd försummas).

Jag tror det gäller speciellt i tjänstesektorn.Verksamheten kan då i värsta fall suboptimeras om fokus (och belöning) ligger på att nå dessa mätetal, och inte på den egentliga utveckling eller effekt som vi önskar. Min erfarenhet är också att verksamheten känner om mål och mått inte syftar helt rätt och då kan utvecklingsarbetet stanna upp, om vi inte ändrar taktik.

Styra med övergripande mål, vägledande mål och kompetensförsörjning

I tjänstesektorn tror jag att mer vägledande mål och strategisk kompetensutveckling är av större vikt för att nå de övergripande utvecklingsmålen. Där vi tränar, utbildar och kompetensutvecklar verksamheter i en viss riktning, för att gemensamt närma oss de övergripande målen. Inte att föringa är passion och vilja att nå målen, det som vi ibland kan översätta med yrkesstolthet. Uppföljningen bör vara mer kvalitativ, än kvantitativ.

Vad säger en forskare vid handelshögskolan om mål i arbetsgrupper?

Idag finns forskning som menar att detaljerade mål i vissa avseenden kan hämma en arbetsgrupps prestation och resultat. Framgångsrika arbetsgrupper undviker entydiga mål och förhåller sig istället till en komplex bild av sitt uppdrag, menar forskaren Philip Runsten i avhandlingen Kollektiv förmåga, vid Handelshögskolan i Stockholm. De arbetsgrupper som lyckas bäst ser och diskuterar uppdraget som en gemensam uppgift, där olika synsätt i arbetsgruppen bidrar till utveckling och resultat. På så sätt tas medarbetarnas kompetens tillvara på ett bättre sätt och gruppen blir mer effektiv.

Och vi hade inte fått fram alla de fina resultat, som ett 10-tal arbetsgrupper gjorde i projekt Klimatanpassa Sundsvall, om jag som projektledare hade styrt grupperna med detaljmål. I detta fall passade det istället att i huvudsak styra grupperna med kompetensförsörjning, syften och övergripande målsättningar. Ett roligt men energikrävande ledarskap. 

/Mats

Det visar en serie rapporter som The Water and Sanitation Program, ett internationellt nätverk som administreras av Världsbanken, presenterade i slutet av augusti.

Rapporterna visar alltså att om man investerar i sanitet så frigörs kapacitet i hushållet på alla plan, dessutom får man förmoda att alla håller sig friskare och därmed mer produktiva. Vid alla typer av investeringar i förbättrad sanitet så är den ekonomiska vinsten högre än insatsen enligt studier som genomförts i Indonesien, Kambodja, Kina, Fillipinerna och Vietnam.

På senare år har allt fler röster höjts för att man inte bara ska stirra sig blind på vattenförsörjningen när det gäller utveckling av VA i utvecklingsländer. Allt fler börjar även ta saniteten på allvar, även om startsträckan är lång. Det är viktigt att inte minst biståndsorganisationer och Sida ser vikten av detta.

Hela länder kan lyftas om ansvariga politiker vågar satsa på förbättrad sanitet. Belöningen som kommer är massiv i form av förbättrad livskvalitet för invånarna. Det är bra om beslutsfattarna också satsar högre än de allra enklaste lösningarna konstateras det i rapporterna från The Water and Sanitation Program. Samtidigt menar de att man absolut inte ska satsa på alltför komplicerade och dyra system som är svåra att underhålla.