Att få tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet är en av de mest grundläggande delarna i en människas liv. Trots det dör 1,5 miljoner barn innan de hunnit fylla fem år varje år på grund av sjukdomar som uppstår av brist på rent vatten och grundläggande sanitet. Ofta i banala åkommor som diarré.

Att Sverige inte röstar för en resolution om vatten och sanitet som en mänsklig rättighet är märkligt och chockerande. En del länder, framförallt från EU, menade att FN-resolutionen stör den så kallade Genèveprocessen om vatten och sanitet. Den tyska delegaten punkterade det resonemanget genom att framhålla att FN-resolutionen snarare var en komponent i den processen.

Vattenaktivisten Maude Barlow, tidigare inflytelserik rådgivare om vattenfrågor inom FN, har tidigare påpekat att ett av problemen med att vatten inte haft statusen som mänsklig rättighet lett till att besluten om vattenstrategier och vattenpolitik förts över från FN och nationella regeringar till institutioner som Världsbanken och WTO. Det har gynnat privata marknadslösningar menar hon.

Därför är det extra intressant att Frankrike och Tyskland, där några av världens största privata vattenföretag finns, röstade för resolutionen.

Den svenska regeringens internationella ansvarstagande för vattensituationen är svag. Att Sverige bara riktar tre procent av sitt bistånd via Sida till vatten och sanitet är rent skamligt. Biståndsorganisationen Water Aid Sverige kräver att Sveriges bistånd till vatten och sanitet ska fördubblas. Då skulle vi hamna på genomsnittet för europeiska länders biståndsandel till vatten och sanitet.

Cirkulation skriver om beslutet här.

Också dagstidningarna skriver en del: http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-rent-vatten-mansklig-rattighet-1.1145068

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/fn-rent-vatten-mansklig-rattighet_5055681.svd

Nu hörs ändå allt mer positiva tongångar om investeringar i viktiga miljöprojekt. Efter en vinter då ledningshaverierna duggade förhållandevis tätt över landet har det också blivit ett visst genomslag för synpunkten att VA-investeringar måste få kosta pengar.

I Eskilstuna har allians-partierna till och med försökt göra vattenrening till en valfråga med ett vallöfte om bättre dagvattenrening för att förbättra kvaliteten på Eskilstunaån.

Även på Cirkulation kände vi av konjunkturnedgången, framförallt under hösten och vintern. Våra annonsörer vågade inte ta kostnaden för sin marknadsföring. Det ledde till ett tapp i vår annonsförsäljning, även om vi klarade oss bra mycket bättre än många kolleger i mediabranschen.

Vår strategi blev att fortsätta vår satsning på journalistik av hög kvalitet och kompletterade den med satsningen på www.cirkulation.com, där vi sedan i höstas bland annat publicerar dagliga VA-nyheter.

Innehållet i Cirkulation styrs utifrån läsarintresset. Det är läsarna som kommer i första rummet för lockar vi inga läsare så får vi heller inget intresse för våra annonsutrymmen.

Under våren har annonsörerna återvänt och vi känner att vår satsning gått hem. Det är roligt att kunna konstatera att kvalitet fortfarande säljer år 2010.

När Föreningen Vatten höll sitt årsmöte 2010 hade jag förmånen att få leda en diskussion med de fem mottagarna av föreningens olika miljöpriser.

Intressant att notera var att Olof Bergstedt från Göteborg Vatten (och jag själv) var äldst i gänget som diskuterade. Själv är jag 44 år. Jag vet inte hur gammal Olof är exakt men han är lite klokare och lite mer gråhårig än jag, så jag tror han är några år äldre men han kan ändå inte beskyllas för att vara lastgammal.

Samtliga pristagare av några av de finaste utmärkelserna man kan få i VA-Sverige har alltså många år framför sig där de kan fortsätta vara en del av utvecklingen i VA-branschen. Förutom Olof Bergstedt så var det Henrik Kruuse af Verchou och Hanna Tengliden från Linköping, Sara Stridh som nu arbetar på Syvab samt Andreas Thunberg från Käppalaverket.

En fråga vi berörde var varför de sökt sig till VA-branschen. Andreas Thunberg formulerade det så här: “Teknik som är roligt och att få göra något för miljön och vattnet känns bra helt enkelt.” Flera av de andras funderingar låg i samma riktning.

Det här stämmer väldigt väl med en attitydundersökning från The Tomorrow Story som kom tidigare i våras. 500 ingenjörsstudenter och yrkesverksamma teknologer under 40 år hade svarat på frågor. En central slutledning var att de ville göra något viktigt i sitt yrke. Ytlighet är inte intressant. Hög lön är inte det som betyder mest.

VA-branschen är helt rätt. The future´s so bright I gotta wear shades.

Nu är den hursomhelst här!

Det är intressant och spännande att kommersiella företag använder en sån arena för att marknadsföra ett miljövänligt bränsle. Pressmeddelandena om Team Biogas innehåller alltid en massa information om biogasen miljö- och klimatfördelar, jämfört med fossila drivmedel.

Biogasen var länge en fråga som mest intresserade entusiaster, inte minst en del engagerade medarbetare på reningsverk runt om i landet. Nu har biogasen kommit upp på en ny nivå.

Jag märker det inte minst för att jag faktiskt sållar bort fler och fler nyheter om biogas och väljer att inte publicera dem i Cirkulation. Inte för att det är ointressant utan för att det allt oftare är nyheter som inte alls rör VA-branschen.

Det är en väldigt positiv utveckling. Vi får hoppas på goda framgångar för Team Biogas i årets upplaga av STCC.

Ingen skugga ska falla över Tekniska kontoret i Älvdalen. Det aktuella ledningsnätet sträcker sig ett par mil utefter älvfåran, på båda sidor om älven. Jag kan livligt föreställa mig svårigheterna med att lyssna efter läckor i de områdena och med den snömängden. Bara att skotta sig ner till brunnar och ventiler är tidskrävande.

Läckor kommer alltid att uppstå i stora ledningsnät men vi blir ständigt påminda om vikten av att underhålla ledningsnätet och även det viktiga i att vara uppdaterade när det gäller läcksökningstekniker.

När det gäller läcksökning så har det under 2000-talet tillkommit flera metoder för att få bättre kontroll på ledningsnätet. Tommy Ekblad på Göteborg Vatten skriver om detta i Cirkulation 2/10.

Även när det gäller underhåll av ledningsnätet finns det idag många fler val än för tio år sedan. Den schaktfria ledningsrenoveringen är ett spännande område. Ett exemepel är möjligheten att renovera ledningar och lägga fiberkabel för IT i samma moment. Ämnet berörs i en intervju med Thomas Johansson på samma utgåva.

Fast trots fin teknik och god vilja krävs det till sist också modiga politiker som vågar satsa pengar på något så osexigt som underhåll av VA-nätet.

Intressant att notera var att Olof Bergstedt från Göteborg Vatten (och jag själv) var äldst i gänget som diskuterade. Själv är jag 44 år. Jag vet inte hur gammal Olof är exakt men han är lite klokare och lite mer gråhårig än jag så han är väl uppåt 50 men kan inte beskyllas för att vara lastgammal.

Ur den här synvinkeln ser alltså generationsskiftet i branschen ut att gå rätt bra! Samtliga pristagare av några av de finaste utmärkelserna man kan få i VA-Sverige har alltså många år framför sig där de kan fortsätta vara en del av utvecklingen i VA-branschen. Förutom Olof Bergstedt så var det Andreas Thunberg och Hanna Tengleden från Linköping, Sara Stridh som nu arbetar på Syvab samt Andreas Thunberg från Käppalaverket.

Diskussionen från årsmötet kommer för övrigt läggas ut på både Föreningen Vattens hemsida och www.cirkulation.com. (EW)