Är det bra eller dåligt att ligga högt i taxestatistiken? Det är grundfrågan i Cirkulations granskning av Nils Holgersson-undersökningen som vi gör i vårt decembernummer.
Låga VA-avgifter kan bero på väl fungerande organisationer som arbetar rationellt. De kan också bero på en underfinansiering av underhåll och utveckling. Hög VA-avgift kan bero på ineffektiv organisation men också på att man investerar i viktiga projekt och satsningar på underhåll och säkerhet.
Utifrån en platt undersökning av förbrukningstaxan för lägenheter genomförd av företag och intresseorganisationer är det helt omöjligt att säga.
Vi har gjort ett försök att jämföra en del viktiga parametrar för några enstaka kommuner som ligger högt respektive lågt i VA-taxan. Urvalet har tyvärr begränsats något av att det inte finns någon fullständig statistik över kommunernas arbete med VA. Alla kommuner rapporterar inte in till Svenskt Vattens Vass-system och av de som gör det, så saknas en del uppgifter hos flera kommuner.
Den slutsats vi tycker att vi kan dra av vår undersökning är att det finns ett samband mellan befolkningstäthet och hur dyra VA-lösningarna blir – inte särskilt överraskande.
Sedan har vi också sett en tendens till att dyrare kommuner kan ha något bättre kvalitet och arbetar något mer med VA-förnyelse än billigare kommuner. Det här är dock oerhört svårt att mäta. Statistiken ger fingervisningar och en ögonblicksbild. En rättvis studie skulle behöva vara mycket mer omfattande. Poängen är att visa att det inte säger särskilt mycket att enbart stirra på taxan.
Det finns inga kommentarer till “Varför vi granskar Nils Holgersson”